Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för Kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interKommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-Kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-Kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig.

Det svenska välfärdssystemet har på senare tid fått kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhället. Den statliga styrningen anses inte längre kunna erbjuda de tjänster som samhället behöver, varav olika förändringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom säkerhetspolitiken för att öka säkerheten i samhället. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser är ett sätt som framhålls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte är att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gällande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

Denna uppsats behandlar Kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Economic changes, globalization and an aging population are phenomena that haveaffected the municipal development in the late 1900s. To address these challenges,cooperation in specific areas between municipalities in the 1990- and 2000's hasincreased. This is referred to in the literature as municipal cooperation. IT is one ofthese areas of collaboration and is seen as a potential solution to streamline municipaloperations. IT implementations are often complex projects involving a large number ofpeople.

Denna studie grundas på en kvalitativ forskning i form av empiriskt material från litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstår mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan många gånger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer från olika nivåer. Studien belyser även hur kommuner ständigt arbetar för att anses som attraktiva för såväl invånare som näringsliv. För en grundläggande förståelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i två centrala planeringsfrågor, infrastruktur och näringsliv.

I denna uppsats har ämnet Kommunal samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nätverket Skåne Nordost. Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstås. Tillvägagångssättet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nätverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstå samverkan har vi valt att utgå ifrån ett nätverksteoretiskt perspektiv.

Syftet med kandidatuppsatsen är undersöka om kommunens förtroendevalda kommunrevisorer behövs, eller om det skulle vara möjligt att de sakkunniga biträdena tar sig an all kommunal revision.För en fungerande kommunal revision behövs både de förtroendevalda kommunrevisorerna och de sakkunniga biträdena.Dock behöver det struktureras upp vem det är som skall göra vad..

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

Denna uppsats behandlar Kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom Kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

Samverkan innebär att föräldrarna, läraren och eleven utför målinriktade samverkansformer för att främja elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi undrar därför hur föräldrarnas och skolans uppfattningar är kring samverkan. För att få fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med två föräldrar, två lärare, en kurator och en rektor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av läroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.